norrlandsk

Ironsikt är vad det är. När jag är sjuk sitter jag hemma och tycker synd om mig själv för att jag bara vräker i mig onyttigheter och inte kan röra mig (eller motionera). Och när jag är frisk, vad gör jag då? Sitter hemma och vräker i mig onyttigheter och har dåligt samvete för att jag inte "rör" mig. Det dära medlemsskapskortet i korpen ligger och tär på mitt samvete daglgien. Men nu har jag bestämt mig att i slutet av veckan ( får inte börja träna förtidigt efter förkylningen=) ) ska jag äntligen ta tag i detta dilemma. En annan tanke som slagit mig som en kall dusch i nyllet är hur j*vla patetiskt mitt liv är. De veckor david är hemma från Norge spenderar jag varje kväll och helg med honom...men den helgen han inte är hemma vad gör jag då? Jo, Jag åker hem till mamma och pappa i hoddal! Varför har jag inte ägnat dessa helger åt att hälsa på vänner ist??? Allvarligt talat hur patetiskt kan det bli??? Jag måste försöka råda bot på detta...Hjälp önskas!